Helia Amiri 8b

Laborationens syfte var att vi skulle undersöka ett ekosystem.
Först gick vi ut och hittade vårt ekosystem. Vårt ekosystem var vid sjön.
Vi hade med oss, en sil, en sked, böker om djur och växter ovh iPad.

Producenter som finns i vårt ekosystem: bladvass, sockernässlor, en asp, gräss.
Djur: maskar, ankor ,mygger ,grodor , självändamål, fjädermygga, skräddare, gul dammslända, trollslända, buksimmare, ryggsimmare 
Väster gul, svärdslilja, vattenpilört.

▸ 1.Vilka abitioska faktorer finns? Som med alla ekosystem , är temperaturen en viktig abiotisk faktor i en sjö miljö, vindar, ljus, temperatur.

▸ 2. Sätt ihop organismerna till så många olika näringskedjor som möjligt.
1. Blåbärsris → mus → orm → igelkott
2. Blommar → mus → räv
3. Blad → mask → gråsparv → katt
4. Blad → Skogshare → lodjur
5. Gräs → ren → varg
6. Vide → hare → räv
7. Lavar → ren → järv

▸ 3. Välj en av näringskedjorna och placera organismerna i en näringspyramid.

▸ 4. Vad konkurrerar organismerna om i ert ekosystem, ge flera exempel.
De konkurrera om mat, plats/utrymme.

▸ 5. Vad är det som gör att ekosystemet reglerar sig själv (att det inte blir för få / många av någon) ?
Tillgång på mat, klimat, utrymme.

▸ 6. Redogör för fler olika faktorer om kan få er ekosystem i obalans.
Föroreningar, klimat förändringar.


Näringskedja
Allt i naturen hänger ihop och alla är beroende av varandra.
En näringskedja är ett samspel i naturen mellan växter och djur. Denna kedja av händelser finns i olika former på olika ställen i naturen. Men den är alltid uppbyggd på i stort sett samma sätt.
Näringskedja:
TOPPKONSUMENT
            ↑
TREDJEHANDSKONSUMENT
            ↑
ANDRAHANDSKONSUMENT
            ↑
FÖRSTAHANDSKUNSUMENT
            ↑
PRODUCENT

Det börjar alltid med solen och dess livgivande energi.
I en sjö finns mikroskopiskt små växter som kallas för alger. Algerna använder solens energi för att tillverka näring i form av socker. De kallas för producenter. Algerna äts av djurplankton som få kallas för förstahandskonsument. Planktondjuren blir i sin tur föda för vatteninsekter, exempelvis en mygglarv. Mygglarven kallas då för andrahandskonsument. Mygglarven i sin tur kan bli uppäten av en löja. Löjan kallas då för tredjehandskonsument. Löjan kan sedan slukas av ett rovdjur, som vi kallar för fjärdehandskonsument. Det kan till exempel vara en gädda.
Rovdjur kallar man alla djur som äter andra djur. Det djur som är högst upp i näringskedjan skulle kunna vara fiskgjusen eller en människa. De kallar vi för
toppkonsumenter. Toppkonsumenter blir inte uppätna av någon annan.